Kuala LumpurOrsaken till att vi överhuvudtaget åkte till Kuala Lumpur var att vi var tvungna att övernatta där för att hinna med morgonflyget tillbaka till Sverige. Det blev en heldag i KL, där vi landade tidig morgon och åkte igen tidigt nästa morgon, i efterhand önskar vi att vi hade valt att tillbringa åtminstone två nätter där, det hade varit mysigt att haft tid att gå runt inne i KL och inte bara åka runt i bil.
Vi är turister så vi gjorde det som förväntades av oss, vi åkte upp i Petronas Towers. Något som kan vara bra att känna till är att man kan behöva köpa biljett i förväg, vi kom dit vid elvatiden på förmiddagen och fick inte biljetter förrän till klockan fem på eftermiddagen. Ihop med Petronas Towers finns ett stort köpcentrum, med allt som ska finnas i köpcenter, klädaffärer, elektronikaffärer, sidentygaffärer och högst upp i köpcentret hittade jag min favorit, en stor bokhandel, lyckan var gjord! Kinokuniya heter den japanska bokandelskedjan och de hade mycket litteratur på engelska.
På Sipadan hade vi blivit bekanta med ett kinesiskt par som var bosatta i KL och de bjöd med oss på en kinesisk lunch på Mandarin Hotel. Det var en lunch som hette duga, dumplings i alla former och några av de godaste dumplings vi någonsin ätit. Dumplings är små degknyten fyllda med kött, grönsaker, ris och som ångkokas, de kan bevisligen varieras i det oändliga. Det kändes lite som att äta ett svenskt julbord fast man slapp gå till ett annat bord för att plocka till sig maten. Till efterrätt blev vi tillfrågade om vi ville pröva att äta durian. Durian är en asiatisk frukt som luktar så illa att man inte får föra med den på flygplan och hotell. Den vi blev åt serverades i form av durian-pannkakor, alltså durian invirad i små pannkakor som crepes ungefär. Mycket riktigt luktade det illa till tusen, men om man lät bli att andas in under tiden man tuggade så smakade det ganska gott. Vad ingen talade om för oss var att man blir extremt rapig av durian... Det var ingen trevlig eftermiddag att gå runt och rapa durian, lukten som kom upp ur munnen fick en att känna sig lätt illamående. Om man ska sätta in lukten på en skala så är den mildare än surströmming men värre än lever. Durianen till trots så var våra nya vänner väldigt trevliga för de körde oss runt i de intressanta delarna av KL, så att vi trots tidsbrist fick sett vackra gamla kolonialbyggnader, fina parker och vackra moskéer. Om vi kommer tillbaka ska vi absolut försöka se det de delarna gående.
|