Hem
Boende
Resa
Djungel
Vulkaner
Stränder
Dykning
Canopy
Resedagbok
Spanskstudier

Stränder

Costa Rica ligger mitt emellan Stilla Havet och Atlanten och stränder finns det gott om. Vi höll oss hela tiden på Stilla Havs-sidan och det finns gott om paradisstränder på den sidan. (Kanske gör det det på Atlant-sidan också, vi får undersöka det i någon senare resa.)

Vår första bekantskap med Costa Ricas stränder gjorde vi i Bahía Drake där vi fick en två kilometer lång sandstrand nästan för oss själva. Den var precis så paradisisk man kan tänka sig, med stora varma vågor, lång sandstrand med palmer, sanden beströdd med snäckor och på sina håll kolonier av sandflugor. Sandflugor påminner mycket om myggor, de känner snabbt på sig om det finns en varm härlig kropp att bita i. De bitar hårt och lämnar pyttesmå röda bett som kliar något infernaliskt.

Solnedgång i Bahia DrakeStrand i Manuel Antonio

Vår nästa strandupplevelse var vid nationalparken Manuel Antonio, där stranden utanför entrén till parken såg ut som en hotellprydd strand á la Mallorca. Innanför entrén fanns en strand som var befriad från alla hotell, solstolar och försäljare, och istället fylld med barnfamiljer och nyfikna apor. Aporna vänmtade ivrigt på att turisterna skulle lämna någon väska med mat obevakad så att de kunde stjäla den. Vi vandrade längre in i parken och kom ner till en strand där det var ett par 100 meter mellan besökarna, men lite tätare mellan eremitkräftorna. Efter att ha tillbringat ett par timmar där så återstod bara problemet att ta sig tillbaka till stigen igen, tidvattnet hade stigit en bra bit sedan vi kom dit. Det blev till att ta ett sista dopp och att lyfta väskan högt när vågorna rullade in.

Tidvattens skillanden är stor och ändras snabbt, vi roade oss på lunchen på dykutflykten med att titta på folk som solade på stranden en tjugo meter från vattnet, plötsligt blev de översköljda av en våg som bestämt sig för att det var dags att stiga uppåt lite.

res@ramshage.com